Många lantbrukare riskerar konkurs efter sommarens torka

Det har väl inte undgått någon att sommarens långa värmebölja, där i princip inget regn föll under hela juli månad, har lett till stora problem på många områden. En av de branscher där extremvädret lett till kanske störst problem är lantbruket, och framför allt de gårdar som håller djur. Torkan har lett till att betesmarker torkat ut och skördar gått förlorade, och det foder som skulle använts till vintern är redan nu uppätet. Lantbrukarna tvingas i stället köpa in dyrt, importerat foder som ytterligare spär på de ekonomiska förlusterna.

”Om det är en trend vi ser, med återkommande varma och torra somrar, så kommer det svenska lantbruket utan tvekan att hamna i en djup kris. Och detta rör sig om en bransch där entreprenörerna redan innan sommaren ofta uppgav att de kände uppgivenhet och oro inför framtiden”

Man uppskattar i dagsläget att torkan har lett till en förlust på upp till tio miljarder kronor för Sveriges lantbrukare, en siffra som antagligen kommer att stiga när de fullskaliga effekterna av det extrema vädret visar sig. Om det är en trend vi ser, med återkommande varma och torra somrar, så kommer det svenska lantbruket utan tvekan att hamna i en djup kris.

Och detta rör sig om en bransch där entreprenörerna redan innan sommaren ofta uppgav att de kände uppgivenhet och oro inför framtiden. För en lantbrukare som anar konkursen runt hörnet kan det vara bra att på ett så tidigt stadium som möjligt kontakta en advokat, för att få hjälp att utvärdera situationen och i möjligaste mån undvika en konkurs, som kan bli katastrofal för en lantbrukare med enskild firma.

Brist på foder största problemet

Att få foder till djuren är lantbrukarnas största problem på kort sikt. Många bönder oroar sig för djuren och att tvingas till nödslakt, vilket kan vara den enda lösningen på kort sikt men mycket dåligt ur ett längre perspektiv. Just nu finns ett överskott på svenskt kött i butikerna, ett överskott som kommer att förvandlas till ett underskott ganska snart på grund av den stora utslaktningen.

Många bönder uppger nu att det knappt finns något foder att få tag på, medan LRF ändå uttryckt förhoppning om att fodret ska kunna räcka om det fördelas på rätt sätt. Till saken hör att trots att torkan drabbat alla delar av landet, har den drabbat de södra delarna värst, och det kan komma att handla om att förflytta foder och resurser mellan landsdelarna.

Uteblivet jordbruksstöd förvärrar

Redan innan sommarens kris har bönderna haft det svårt att klara sig ekonomiskt. Många skyller på saker som höga dieselskatter, små marginaler och till stor del på uteblivet jordbruksstöd. Jordbruksstöd delas ut av länsstyrelserna och handläggningsproblem i hela landet har gjort att många bönders stöd har blivit försenat eller inte kommit alls. Vissa bönder hävdar att de inte fått jordbruksstöd sedan 2015, något som gjort att de redan innan sommaren hade svårt att få lantbruket att gå ihop.

Att vara lantbrukare och entreprenör

Av skattetekniska skäl driver många lantbrukare sin verksamhet som enskild firma. Det är smidigt och gör att de betalar mindre i skatt, men det innebär samtidigt en sårbarhet vid konkurser. Går man i konkurs med en enskild firma går man även i personlig konkurs, man blir av med allt man äger och har medan skulderna består. En lantbrukare kan tvingas lämna en gård där släkten kanske verkat i generationer.

Många lantbrukare har under sommaren uttryckt missnöje med uteblivna bidrag och uteblivet stöd i krisen och ansett det orättvist att det extrema vädret ska kunna försätta dem i konkurs och göra att de tvingas lämna sina gårdar.

Regeringen sätter in åtgärdspaket

Den 30 juli presenterade regeringen ett åtgärdspaket för de lantbrukare som drabbats av torkan. Stödpaketet är på drygt 1,2 miljarder kronor och den första delen på drygt 400 miljoner kronor ska under 2018 betalas ut till de lantbrukare som håller nöt, lamm och grisar. Under 2019 kommer ytterligare 760 miljoner kronor att betalas ut i samråd med LRF.

Många bönder mottog beskedet med måttlig glädje. Man menade att det är bra att det kommer stöd, men att det är för lite. Maxersättningen enligt stödet är 150 000 kronor, och många bönder lider av underskott på flera miljoner. Många uttrycker också oro över vad som händer om det kommer fler somrar som den vi nyss sett.

Möjlighet till rekonstruktion

För en lantbrukare som befinner sig i obestånd, det vill säga inte har råd att betala lån och skulder, kan det vara lätt att känna panik. Därför kan det vara bra att så snart som möjligt rådgöra med en advokat för att hitta vägar att undgå konkurs, och kanske få hjälp att skriva ner skulder eller se över möjligheterna att göra en företagsrekonstruktion, en hittills ganska obeprövad väg för lantbrukare.

I grunden får man också lita på samhällets vilja att hjälpa sina lantbrukare och att se till att vi även i framtiden har ett levande jordbruk i Sverige. Ingen företagare ska behöva gå i konkurs på grund av klimatförändringar vi alla på olika sätt är med och skapar.